Hur jag började med taxi del 1

Hur jag började med taxi del 1

Det är lustigt hur livet kan ta vändningar bara sådär. Det gjorde det för mig för en tid sedan, jag hade mitt jobb och min familj och vi åkte på resor och hade fester och ett fint hus vi fixade med. Sen plötsligt över en natt så ändrades allt. Min partner kom på att vi skulle separera, förmodligen var det en tanke som grott en lång tid men jag hade inte kunnat se att det skulle komma. Jag blev chockad.

Utkastad

De fyra små barnen, huset vi jobbat på tillsammans, alla vänner. Huset var hans föräldrahem, även om vi flyttade in där tillsammans och har renoverat tillsammans under alla år så var det inget snack från hans sida, han skulle ha huset. Det fina, stora huset som vi renoverat så fint och jag fick rita mitt drömkök och drömbadrum med kristallkrona i taket och svart jacuzzi med inbyggd musikspelare. Allt var ju så perfekt, vi hade ofta middagar med vänner och släkt och alla älskade att komma till oss. Vi hade varit en väldigt tajt familj så det blev tufft för barnen, det måste jag erkänna. Det blev en slags identitetskris för oss alla. Barnen blev oroliga, de som alltid varit så lugna. Vi pratade väldigt mycket, jag och barnen. Jag som alltid tagit hand om barnen fick det otroligt tufft eftersom jag inte jobbat heltid. När jag sedan gick till min chef för att meddela att jag nu gärna ville gå upp till heltid så kom kallduschen. Jag fick på så sätt veta det först. De skulle lägga ner hela verksamheten så alla skulle sägas upp.

Uppsagd

Den dagen, den kvällen, var inte kul. Jag grät och grät och grät. Det kändes som om livet var slut. Jag såg ingen ljusning. Efter att ha brutit ihop så bestämde jag mig för att göra upp en plan. Det skulle bara gå, inget skulle få knäcka mig!

inget ljus

Planen var bra, tills jag insåg vad min a-kassa skulle bli. Baserat på en deltidslön blev det nästan ingenting. Samtidigt såg jag mitt ex spendera så mycket pengar och köpa saker till barnen och ta med dem på roligheter som jag inte kunde för jag hade inga pengar. Och de pengar han nu kunde spendera, det var ju pengar som vi jobbat ihop tillsammans. Det sved. Vad som var mest smärtsamt var att jag inte kunde ge barnen det jag ville.Jag gick in i väggen. Totalt. Det trodde jag aldrig, starka jag. Men energin var slut, ändå kunde jag inte sova.

Depression

Depression

Läkaren var tydlig, det var en utmattningsdepression. Jag blev sjukskriven. Då ställdes jag öga mot öga med nästa faktum, min sjukpenning. Under alla år med barnen hade jag ju först och främst varit hemma länge och sen inte jobbat heltid. Sjukpenningen var jättelåg.Där någonstans blev allt bara som en röra, det enda jag fokuserade på, och kunde sköta bra, var barnen. Allt handlade om dem och deras bästa.Förmodligen var det den styrkan som gjorde att jag vågade ta nästa steg – utbilda mig till taxichaufför…

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.